Spara till kontantinsats – så räknar du

För ett nytt bostadsköp kan bolånet sedan den 1 april 2026 uppgå till högst 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det innebär att den egna kontantinsatsen kan vara 10 procent. En bostad för 4 miljoner kronor kräver alltså minst 400 000 kronor i egen insats om banken beviljar ett bolån på resterande 90 procent.

Kortfattat

Räkna så här:

bostadspris × 10 % = minsta kontantinsats

Sedan räknar du spartiden:

(sparmål – redan sparat kapital) / månadssparande = antal månader

Men sikta inte automatiskt på exakt minimibelopp. Banken gör en egen kreditprövning, och bostadsköpet kan innebära fler kostnader än själva kontantinsatsen.

Hur stor kontantinsats behöver du 2026?

Regeringens nya regler gäller för lån som tas från och med den 1 april 2026. Bolånetaket höjdes då från 85 till 90 procent vid köp av en ny bostad. Det sänkte den minsta egna insatsen från 15 till 10 procent, förutsatt att banken är villig att låna ut upp till taket.

Bostadspris	10 % kontantinsats	90 % bolån
2 000 000 kr	200 000 kr	1 800 000 kr
3 000 000 kr	300 000 kr	2 700 000 kr
4 000 000 kr	400 000 kr	3 600 000 kr
5 000 000 kr	500 000 kr	4 500 000 kr
7 000 000 kr	700 000 kr	6 300 000 kr

Det här är matematiken bakom bolånetaket, inte ett löfte om hur mycket just du får låna.

Så räknar du ut din spartid

Anta att du vill köpa för 4 miljoner kronor. Minsta kontantinsats är då 400 000 kronor. Du har redan 100 000 kronor och kan spara 8 000 kronor per månad.

Kvar att spara:

400 000 – 100 000 = 300 000 kr

Spartid utan antagen avkastning:

300 000 / 8 000 = 37,5 månader

Det är ungefär 3 år och 2 månader.

Att räkna utan avkastning är medvetet försiktigt. Om pengarna ligger på ett räntebärande konto kan räntan korta tiden något, men sparmålet bör inte vara beroende av en osäker framtida avkastning.

Var ska du spara till kontantinsatsen?

Tidshorisonten är viktigare än produktnamnet. Pengar du behöver snart bör normalt inte vara beroende av att aktiemarknaden står högt just den månad du hittar bostaden.

En praktisk uppdelning är:

• kort tid kvar: prioritera låg risk och tillgänglighet
• flera år kvar: du kan överväga viss marknadsrisk, men bara om du kan skjuta på köpet om värdet faller
• nära köp: minska risken i pengar som snart ska användas

Det finns ingen magisk årsgräns som passar alla. Frågan är hur mycket ett börsfall skulle påverka din möjlighet att genomföra köpet.

Spara mer än exakt 10 procent om du kan

Kontantinsatsen är inte samma sak som hela kapitalbehovet. Du kan behöva pengar till flytt, dubbla boendekostnader, möbler och en buffert efter köpet. Vid husköp tillkommer dessutom särskilda kostnader som lagfart och eventuellt nya pantbrev.

Ett bättre sparmål kan därför skrivas:

kontantinsats + köpkostnader + flyttkostnader + kvarvarande buffert = totalt kapitalmål

Det minskar risken att bostadsköpet tömmer hela din likviditet.

Vad händer om bostadspriset ändras medan du sparar?

Uppdatera målet regelbundet. Om din måltyp av bostad stiger från 4,0 till 4,4 miljoner kronor ökar en 10-procentig insats från 400 000 till 440 000 kronor.

Det är bättre att följa ett prisintervall än en enda drömbostad. Då kan du exempelvis ha ett basmål för 4 miljoner och ett stretchmål för 4,5 miljoner.

Tre spakar som kortar spartiden

Du kan påverka startkapitalet, månadsbeloppet och bostadspriset. Antagen börsavkastning är däremot ingen säker spak. Om planen bara fungerar om investeringarna ger 8 procent per år är planen känsligare än den ser ut.

Observera: Banken gör alltid en individuell kreditprövning. Bolånetaket anger ett maximalt förhållande mellan lån och bostadsvärde, inte hur stort lån du har rätt till.

Fördjupa dig inom Sparande

• 50/30/20-regeln – fungerar den i Sverige?
• Spara till barn – komplett guide