Hoppa till innehållet
Ekonomisajt
Kostnadsfri räknare

Löneökning efter skatt – jämför nettolön och köpkraft

Jämför två månadslöner med 2026 års årsbaserade skatteregler och se nettoskillnad, behållen andel och förändrad köpkraft.

Metod och regler kontrollerade 19 september 2026.

Räkna på dina uppgifter

Ändra värdena för att uppdatera resultatet. Förifyllda belopp är exempel. Fält märkta ”Antagande” är justerbara scenarier.

Löner
Köpkraft

Antagande.

Skatteantaganden

Antagande. Kommun och region sammanlagt, exklusive kyrkoavgift.

Antagande.

Ditt beräknade resultat

Visar standardexemplet

Den nya lönen ger högre beräknad nettolön. Inflationsmåttet visar förändringen i den tidigare tidpunktens penningvärde.

Tidigare årsberäknad nettolön
31 790 kr
Ny årsberäknad nettolön
33 809 kr
Skillnad efter skatt per månad
2 019 kr
Skillnad efter skatt per år
24 228 kr
Andel av löneökningen som behålls
67,3 %
Förändrad köpkraft per månad
1 356 kr
Skatteberäkning före och efter
PostTidigareNy
Bruttolön per år480 000 kr516 000 kr
Grundavdrag17 400 kr17 400 kr
Kommunal skatt149 928 kr161 596 kr
Statlig skatt0 kr0 kr
Jobbskatteavdrag52 438 kr52 438 kr
Total årsberäknad skatt98 515 kr110 287 kr
Formler, antaganden och begränsningar i beräkningen
  • Årsmodell för vanlig lön till personer 18–65 år vid årets ingång, bosatta i Sverige hela 2026.
  • Grundavdrag, statlig inkomstskatt, allmän pensionsavgift och reduktion, jobbskatteavdrag, förvärvsinkomstreduktion och public service-avgift ingår.
  • Beräkningen annualiserar den angivna månadslönen. Den är inte ett uppslag i arbetsgivarens avrundade skattetabell.

Belopp visas avrundade till hela kronor, procent till högst två decimaler. Mellansteg beräknas med full precision om metoden inte anger annat.

Löneökning efter skatt visar hur mycket av en högre bruttolön som återstår att använda. En löneökning på 3 000 kronor betyder sällan 3 000 kronor mer i plånboken. Kommunal skatt, grundavdrag, jobbskatteavdrag och eventuell statlig inkomstskatt påverkar nettot. Räknaren annualiserar båda månadslönerna och beräknar ungefärlig helårsskatt enligt 2026 års regler för en vanlig löntagare som var 18–65 år vid årets ingång.

Så skiljer sig modellen från skattetabellen

Arbetsgivaren gör preliminärt skatteavdrag med en skattetabell som använder löneintervall, kolumner och avrundning. Verktyget räknar i stället direkt på en helårsinkomst och delar resultatet med tolv. Det gör jämförelsen begriplig, men den enskilda löneutbetalningen kan avvika.

Skatteverkets tekniska beskrivning för 2026 ligger till grund för grundavdrag, kommunal och statlig skatt, allmän pensionsavgift och reduktion, jobbskatteavdrag, förvärvsinkomstreduktion och public service-avgift.

Kommunal skattesats och andra avgifter

Ange sammanlagd skatt till kommun och region. Fältet ”övrig avgift” kan användas för begravningsavgift och, om du vill, en uppskattad avgift till trossamfund. Standardvärdet är bara ett exempel. Den korrekta procentsatsen beror på folkbokföring och medlemskap.

Kyrkoavgift, särskild jämkning, förmåner, utlandsinkomst och individuella avdrag modelleras inte separat. En löneförhandling bör därför använda resultatet som uppskattning, inte lönebesked.

Statlig skatt och marginaleffekt

Statlig inkomstskatt beräknas på beskattningsbar förvärvsinkomst över skiktgränsen. Skatteverket anger skiktgränsen 643 000 kronor för inkomstår 2026. Eftersom grundavdrag görs före jämförelsen motsvarar gränsen inte exakt samma bruttolön för alla.

När en löneökning passerar en sådan gräns kan delar av ökningen beskattas annorlunda. ”Andel som behålls” jämför nettoskillnaden med bruttoskillnaden och visar den genomsnittliga effekten på just löneökningen.

Inflation och köpkraft

Nettolönen för den nya lönen räknas tillbaka med den inflation du anger. Därefter jämförs den med den gamla nettolönen. Om nettolönen ökar med 5 procent men prisnivån med 3 procent har köpkraften ökat, men mindre än lönebeskedet antyder.

Inflation är ett genomsnitt. Din egen boende-, mat- och transportbudget kan utvecklas annorlunda. Använd därför köpkraftsresultatet som ett översiktligt scenario.

Reproducerbart exempel

Ange 40 000 kronor som tidigare lön och 43 000 som ny lön. Använd samma skattesatser för båda. Tabellen visar varje skattekomponent före och efter. Bruttoskillnaden är 3 000 kronor. Nettoskillnaden är den nya årsberäknade nettolönen minus den gamla.

Sätt inflationen till noll. Då ska ”förändrad köpkraft” vara samma belopp som nettoskillnaden. Sätt därefter inflationen till 2 procent för att se hur prisnivån minskar den reala förbättringen.

Använd resultatet i en löneförhandling

Jämför först bruttolön, nettolön och köpkraft som tre separata mått. Bruttolönen styr mer än månadens utbetalning: den kan också påverka pension, sjukpenning och andra inkomstbaserade ersättningar. Nettoskillnaden visar det uppskattade löpande utrymmet, medan köpkraften gör en grov jämförelse med prisutvecklingen.

Om arbetsgivaren erbjuder förmåner i stället för lön bör de bedömas var för sig. En skattepliktig förmån kan höja den beskattningsbara inkomsten utan att samma belopp betalas ut kontant. Lägg därför inte in ett uppskattat förmånsvärde som vanlig kontant lön och tolka hela nettoskillnaden som pengar på kontot.

Vanliga frågor

Varför stämmer resultatet inte exakt med mitt lönebesked?

Verktyget använder helårsformler. Lönebeskedet använder preliminär tabellskatt och kan innehålla förmåner, avdrag, retroaktiv lön och andra poster.

Kan personer över 65 använda räknaren?

Inte med god precision. Ålder påverkar grundavdrag och jobbskatteavdrag. Modellen är uttryckligen avgränsad till 18–65 år vid årets ingång.

Är högre nettolön alltid högre köpkraft?

Inte jämfört med en tidigare tidpunkt om priserna stigit mer än nettolönen.

Hur ser jag skatten på nästa extra tusenlapp?

Använd marginalskatteräknaren och välj ett tydligt testbelopp.

Metodens datakällor

  1. Skatteverket

    Kontrollerad 19 september 2026

  2. Skatteverket

    Kontrollerad 19 september 2026

Text och räknarmetod: Robin Wiman. Publicerad 19 september 2026.