Hur mycket bör man spara till pensionen?

Det finns ingen sparprocent som passar alla. Har du tjänstepension kan behovet av eget pensionssparande vara litet eller stort beroende på ditt mål. Saknar du tjänstepension finns däremot ett tydligare riktmärke: Pensionsmyndigheten anger 2026 att du kan behöva spara 4,5–6 procent av lönen upp till 52 125 kronor per månad, och mer på lön däröver.

Kortfattat

Räkna i den här ordningen:

1. Gör en pensionsprognos.
2. Kontrollera tjänstepensionen.
3. Bestäm vilken pension eller pensionsålder du vill kunna nå.
4. Räkna gapet.
5. Anpassa månadssparandet efter tid, risk och ekonomiskt utrymme.

Att automatiskt spara exempelvis 10 procent av lönen kan vara både för mycket och för lite.

Metod 1: ersätt en tjänstepension som saknas

Den enklaste modellen gäller dig som inte får tjänstepension alls. Pensionsmyndigheten använder 4,5–6 procent upp till 52 125 kronor per månad som riktmärke 2026. Över den nivån är premien i många kollektivavtal betydligt högre.

Månadslön	4,5 %	6 %
30 000 kr	1 350 kr	1 800 kr
40 000 kr	1 800 kr	2 400 kr
50 000 kr	2 250 kr	3 000 kr

Tabellen gäller bara lön under brytpunkten och visar ett riktmärke för att kompensera utebliven tjänstepension – inte ett löfte om en viss pension.

Om lönen är över 52 125 kronor

Pensionsmyndighetens jämförelse för 2026 använder cirka 4,5 procent upp till 52 125 kronor och 30 procent på lönedelar däröver.

Vid 60 000 kronor blir en förenklad motsvarighet:

52 125 × 0,045 = 2 346 kr

7 875 × 0,30 = 2 363 kr

Totalt cirka 4 709 kronor per månad.

Det faktiska kollektivavtalet kan ha andra premier och villkor. Kontrollera därför vilken tjänstepension du jämför med.

Metod 2: utgå från ditt pensionsgap

Har du redan tjänstepension är en bättre metod att utgå från pensionsprognosen.

Anta att du vill ha 30 000 kronor per månad före skatt i dagens penningvärde och prognosen visar 27 000 kronor. Ditt preliminära gap är då:

30 000 − 27 000 = 3 000 kr/mån

Nästa fråga är hur länge gapet ska finansieras. Ett permanent livslångt gap kräver en annan lösning än fem extra år mellan tidig pension och ordinarie pensionsuttag.

Det är därför missvisande att omvandla 3 000 kronor direkt till ett visst månadssparande utan antaganden om spartid, avkastning, avgifter, inflation och uttagstid.

Hur påverkar åldern hur mycket du behöver spara?

Ju kortare tid du har kvar, desto större del av målet måste normalt komma från dina egna insättningar i stället för framtida avkastning.

Som rent räkneexempel: om du sparar 2 000 kronor per månad med 5 procent årlig avkastning efter avgifter blir slutvärdet ungefär 310 000 kronor efter 10 år, 822 000 kronor efter 20 år och 1,66 miljoner kronor efter 30 år. Beräkningen antar månatliga insättningar och jämn avkastning. Verklig marknadsavkastning är ojämn och kan bli både högre och lägre.

Formeln för månadssparande med antagen månadsavkastning r och n insättningar är:

slutvärde = månadsbelopp × ((1+r)^n − 1) / r

Det gör exemplet reproducerbart, men antagen avkastning ska inte förväxlas med prognos.

Behöver alla spara privat?

Nej. Pensionsmyndigheten skriver att eget sparande för de flesta har liten påverkan på den totala pensionen jämfört med livsinkomst, tjänstepension och uttagsålder. Privat sparande blir särskilt relevant om du saknar tjänstepension, är företagare, har arbetat deltid länge eller vill gå i pension tidigt.

Det betyder också att ”hur mycket bör jag spara?” ibland har svaret inget särskilt pensionsbelopp just nu – exempelvis om du har fullgod tjänstepension, en prognos som matchar ditt mål och andra mer akuta ekonomiska behov.

Pension eller buffert först?

Långsiktigt pensionssparande bör inte göra att vardagsekonomin blir skör. Saknar du buffert och har dyra konsumtionslån kan de problemen behöva lösas först. Pension är ett mycket långt mål; en oväntad utgift nästa månad är ett mycket kort mål.

Så sätter du ditt belopp

Använd denna arbetsgång:

1. Hämta pensionsprognosen.
2. Sätt ett mål i dagens penningvärde.
3. Kontrollera om tjänstepension saknas helt eller delvis.
4. Räkna skillnaden mellan mål och prognos.
5. Bestäm när pengarna ska behövas.
6. Testa flera antaganden om avkastning i stället för ett optimistiskt scenario.
7. Automatisera ett belopp du faktiskt kan hålla över tid.
8. Höj sparandet när inkomsten ökar om pensionsgapet finns kvar.

Källor

• Pensionsmyndigheten, “Eget sparande till din pension”, kontrollerad 16 augusti 2026.
• Pensionsmyndigheten, “Så här räknar du ut din tjänstepension”, kontrollerad 16 augusti 2026.

Informationen är generell och är inte personlig finansiell rådgivning. Räkneexempel bygger på antaganden och framtida avkastning kan inte garanteras.

Fördjupa dig inom Pension

• Hur mycket pension kommer jag få?
• Löneväxling – när lönar det sig?