Göra en budget – steg för steg

En budget är i grunden enkel: skriv upp vad som kommer in efter skatt, vad som går ut och vad som blir kvar. Det svåra är inte matematiken utan att få med kostnader som inte kommer varje månad och att använda verkliga siffror i stället för önsketänkande.

Kortfattat

Gör budgeten i fem steg: samla några månaders kontoutdrag och räkningar, skriv upp hushållets nettoinkomster, dela upp kostnaderna, räkna om årsutgifter till månadsbelopp och jämför inkomster med utgifter. Konsumentverket rekommenderar att du tar fram fakta några månader bakåt och har bland annat räkningar och kontoutdrag till hands.

1. Börja med pengar som faktiskt kommer in

Använd inkomsten efter skatt – alltså det belopp hushållet faktiskt kan använda. Ta med lön, pension, föräldrapenning, studiestöd och andra regelbundna inkomster som gäller för just ditt hushåll.

Om inkomsten varierar är det bättre att utgå från ett försiktigt genomsnitt än från din bästa månad.

2. Hämta kostnader från verkligheten

Gå igenom kontoutdrag och räkningar för minst några månader. Dela sedan upp utgifterna i tre grupper:

• fasta kostnader, till exempel boende, försäkringar och abonnemang
• rörliga kostnader, till exempel mat, kläder och nöjen
• sällankostnader, till exempel bilservice, semester, tandvård och årsavgifter

Konsumentverkets Budgetkalkyl använder samma grundidé och låter hushållet lägga in bostad, fordon, fasta och rörliga kostnader samt sparande.

3. Gör årsutgifterna till månadskostnader

En vanlig budgetmiss är att bara räkna det som dras varje månad. Om bilförsäkringen kostar 6 000 kronor per år är den ekonomiska månadskostnaden 500 kronor:

6 000 / 12 = 500 kr per månad

Gör samma sak med andra återkommande årsutgifter. Då slipper december se billig ut bara för att försäkringen betalades i mars.

4. Räkna fram ditt månadsresultat

Formeln är:

nettoinkomster – alla utgifter – planerat sparande = månadsresultat

Exempel

Ett hushåll har 45 000 kronor i nettoinkomst. Boende och andra fasta kostnader är 20 000 kronor, rörliga kostnader 15 000 kronor och reserverade sällankostnader 3 000 kronor.

45 000 – 20 000 – 15 000 – 3 000 = 7 000 kr

Hushållet har alltså 7 000 kronor kvar att fördela mellan sparande och annan konsumtion. Om sparmålet är 5 000 kronor återstår en marginal på 2 000 kronor.

5. Om budgeten går minus – ändra rätt saker först

Ett underskott betyder att planen inte håller som den ser ut nu. Börja med stora eller återkommande poster. Att sänka en fast kostnad med 300 kronor i månaden sparar 3 600 kronor per år utan att beslutet behöver tas om varje vecka.

Om pengarna inte räcker till allt anger Konsumentverket att hyra, el och mat hör till det viktigaste att betala först. Medicin och hemförsäkring är också viktiga utgifter. Vid större betalningsproblem finns kommunal budget- och skuldrådgivning.

Hur detaljerad behöver budgeten vara?

Så detaljerad att du kan fatta beslut med den. Om du aldrig använder en uppdelning mellan exempelvis kaffe och restaurangbesök kan båda ligga under “äta ute”. Men slå inte ihop poster som du faktiskt vill kunna påverka.

Ett bra test är att du efter månaden kan jämföra budget med utfall och förstå varför de skiljer sig.

Använd Konsumentverkets siffror som kontroll – inte facit

Konsumentverket tar varje år fram beräknade hushållskostnader. De är användbara när du saknar egen historik, men myndigheten betonar att beloppen är ungefärliga och kan behöva justeras efter din situation. Beräkningarna täcker dessutom bara omkring 40 procent av hushållens totala utgifter.

Din egen kontohistorik är därför normalt den bästa utgångspunkten för de kostnader du redan har.

Vad gör du efter att budgeten är klar?

Spara en version och jämför den med utfallet efter en månad. Justera sådant du systematiskt underskattat. När budgeten är stabil kan du koppla den till ett konkret sparmål och automatisera överföringen på lönedagen.

Observera: Exemplen är förenklade och ska hjälpa dig planera din privatekonomi. Anpassa alltid budgeten efter hushållets verkliga inkomster och kostnader.

Fördjupa dig inom Sparande

• Sparkonto – så fungerar det och detta ska du jämföra
• 50/30/20-regeln – fungerar den i Sverige?